Pionjären Bo Jangeborg: Från Volvos radband till spelsuccén Fairlight

Färdigutvecklade spel: Fairlight (1985, 95%[1]), Fairlight II (1987, 81%[2])

Sveriges första internationella genombrott på den internationella dataspelsmarknaden började med göteborgaren Bo Jangeborg för 20 år sedan. Hans historia är typisk för många av de pionjärer som sedan kom att bygga upp Sveriges dataspelsindustri. Hans första kontakt med dataspel var när han vid en semesterresa såg det klassiska PONG och blev förundrad över möjligheten att kontrollera det som rörde sig på skärmen. De första programmeringskunskaperna fick han på en ABC-80 som hans skola köpt in. Den Luxortillverkade ABC-80:n som introducerades 1978 var den första datormodell som slog igenom på bred front i Sverige och de första två åren såldes mer än 10.000 ABC-80. Särskilt inom skolorna var den populär som läromedel då den hade svenska manualer och ett lättanvänt programmeringsspråk. Hos många av de ungdomar som senare kom att bli nyckelpersoner inom svensk IT industri väcktes intresset för programmering och datorer genom experimenterandet med dessa tidiga datorer. Att de i hög utsträckning inte användes så som skolledningen planerat utan till att spela spel på var sannolikt enbart positivt. Många spelare blev intresserade för hur spelen fungerade, de modifierade spelen eller försökte skapa helt egna och lärde sig på så sätt att programmera. Detta var också Bo:s första programmeringskunskaper.

"På ABC-80n försökte jag göra en kopia av Space Invaders, jag lyckades få ett monster att krypa över skärmen och släppa en bomb, men det var ungefär så långt jag kom."

Länge var datorer fortfarande för dyra för många privatpersoner att köpa hem. Under slutet av 70 talet och början av 1980-talet dök det då upp flera datorer till ett överkomligt pris. Sinclair ZX 81 och VIC-20 var några tidiga sådana modeller, ett par år senare kom de framgångsrika Commondore C-64 och Sinclair ZX Spectrum. ZX Spectrumens möjlighet att visa 8 färger och minnet på 48 kilobyte var på sin tid överlägset. Idag har genom den ständiga priserosionen som exemplifieras av Moores lag gjort att många av dagens miniräknare överträffar ZX spectrums prestanda.

Bo, som var med i en rollspelsförening vid denna tid (en hobby som f.ö. många andra dataspelsutvecklare i Sverige haft) fick sin första dator när en av föreningens medlemmar åkte till England och köpte in några Sinclair ZX Spectrum (som inte fanns att köpa i Sverige vid denna tid, 1983). Han hade då gått ut gymnasiet och börjat arbeta på det rullande bandet på Volvo. En stor del av fritiden och en betydande del av den ineffektiva arbetstiden ägnade han åt att lösa programmeringsproblem. Hans arbetsfilosofi var dock inte accepterad bland cheferna på Volvo.

" ...Man kunde jobba upp sig på bandet, det fick man egentligen inte göra, fördelen med det var att man sedan kunde sitta en kvart och göra något annat, så jag jobbade ofta upp mig och sedan kunde jag knåpa och fundera på maskinkodsprogrammeringen. Vid något tillfälle så skällde han [gruppchefen] ut mig för femtielfte gången, han fick nämligen skit för ovanför oss gick cheferna förbi på en trappa. Jag gjorde ju jobbet korrekt, så det var något formellt fel; det var inte så att det blev något fel på bilarna...Vid ett tillfälle när han skällde ut mig sa jag bara att ‘ja, då säger jag upp mig ’. Hakan på honom gick nästan ända ned till skorna, ‘men så kan man väl ändå inte göra’, men hej då!...Det blev droppen."

Få i omgivningen förstod hur Bo kunde säga upp sig på Volvo, men Bo hade blivit skicklig på programmering och trodde på sin sak.

"...det var ju folk omkring som tyckte att det var lite knäppt. Ingen utbildning och sedan bara slutat jobba på Volvo utan att ha något annat. Men jag hade upptäckt något med Spectrumen, att förutom att programmera Basic på den så kunde man nämligen programmera maskinkod och jösses vad mycket snabbare allting gick om man programmerade maskinkod."

Med maskinkod skapade han ett ritprogram, the Artist för ZX Spectrum. I Sverige fanns på denna tid ingen marknad för Spectrum programmerare. För att få arbete reste han till England, Spectrumens hemland, där ett företag snabbt insåg hans talang.

"Det som hände var att när jag kommer över till London så sitter de [förläggaren the Edge] och utvecklar ett nytt spel därför att de har sett ett annat företag som heter Ultimate Play the Game utveckla ett 3D spel och så tycker de att de måste göra något liknande men de visste inte hur de skulle göra det helt enkelt. Jag satte mig där under natten och knackade ihop ett litet demo på att så här fungerar det tekniskt om man vill göra något sådant där och visade upp det för dem dagen efteråt. De häpnade totalt. Sedan gjorde vi upp en deal så att jag stannade kvar där ett halvår och programmerade det här spelet i samarbete med dem."

På denna tid kunde en ensam skicklig programmerare på några månader skapa ett spel som blev en hit i hela världen. Utvecklingskostnaderna var låga och eftersom det var enskilda personer som skapade spelen blev enskilda framgångsrika programmerare omtalade och mytomspunna. Spelet som Bo utvecklade, Fairlight, fick toppbetyg i speltidningarna och nådde högst upp på försäljningslistan i England. Fairlight var ett av de tidiga 3D spelen på marknaden och var ett fantasy äventyr om hjälten Isvars kamp mot förtrycket i det feodala landet Fairlight. The Edge hade brister i marknadsföringen av spelet, men trots det lyckades spelet sälja i ca 50.000 exemplar. Med denna framgång i ryggen hade Bo visionen att han med spelmotorns hjälp skulle kunna utveckla många fler spel, kanske t.o.m. bygga upp en hel värld kring Fairlight, dock med en annan förläggare. Under utvecklingen av Fairlight 2 ville the Edge att Bo skulle skriva på ett nytt förlängt kontrakt. När han vägrade försökte de att övertyga honom genom att inte betala hans royalty. En bitter strid uppstod som efter några månader ledde till att Bo slutligen fick sina pengar. Mycket har ändrats i spelutvecklingsindustrin, problemen i relationen mellan förläggare och spelutvecklare har dock återkommit gång på gång i spelbranschens historia. De bittra erfarenheterna gjorde att Bo:s vilja att fortsätta sin karriär på spelmarknaden minskade. Förutom en del kontakt med ett annat spelföretag och en del inblandning i utvecklingen av Sam Coupé (en Spectrumklon) så slutade Bo:s Spectrumkarriär med detta. Idag driver Bo datakonsultföretag Softwave AB i Göteborg.

Pionjären Bo:s historia från det löpande bandet på Volvo till innovatör i den nya snabbväxande globala spelindustrin var ett tydligt exempel på skillnaderna mellan den digitala, utvecklingsbaserade industrin och den traditionella produktionsbaserade[3].



[1] Crash 22

[2] Crash 36

[3] Ibland är historiens utveckling fascinerande. När Sveriges första internationellt framgångsrika dataspelsutvecklare Bo sade upp sig från Volvos radband i början av 1980-talet för att hans arbetsfilosofi inte ansågs lämplig så var det få i omgivningen som såg någon framtid i de program han kodade. Så småningom började man inse möjligheterna med den nya tekniken även inom Volvo, 1997 lät man Digital Illusions utveckla marknadsföringsspelet "S40 racing" inför lanseringen av deras nya bilmodell. Idag, 20 år senare har spelbranschens utveckling gått så långt att de verktyg och program som används för att skapa spel även kan användas för att visualisera viktiga delar och projekt inom den traditionella industrin.